Revysäsongen är här

nyarsrevy

Revyn har varit en del av den svenska kulturen sedan mitten på 1800-talet. Men genrens riktiga glansdagar kom först mellan 1920 och 1950. I spetsen gick Ernst Rolf och senare även Gustaf Wally som hämtade inspiration från världsstäder som New York, London och Paris.

Senare blev Hasse Alfredson och Tage Danielsson giganter med klassiska revyer som ”Gröna Hund”, ”Gula Hund” och ”Glaset i örat”.

Hasse och Tages Revy Gula Hund 1964 Birgitta Andersson , Hans Alfredsson , Monica Zetterlund , Lissi Alandh , Tage Danielsson , Sonya Hedenbratt Foto: Svenskt Fotoreportage /IBL Bildbyrå

Birgitta Andersson , Hans Alfredsson , Monica Zetterlund , Lissi Alandh , Tage Danielsson , Sonya Hedenbratt från Revy Gula Hund från 1964. Foto: Svenskt Fotoreportage /IBL Bildbyrå

I dag finns runt 200 lokalrevyer runtom i landet – några betydligt större än andra. Vissa har urpremiär redan på nyårsafton men trettondagshelgen är annars en klassisk premiärhelg.

Falkenbergsrevyn räknas till en av de största – rent publikmässigt. Den numera klassiska revyn gör sin tjugonde säsong och producenten Magnus Wernersson har varit med sedan starten.

– När vi började såg tidningslandskapet helt annorlunda ut och det var lättare att hitta det som alla pratade om. Nu är det mer ett myller av händelser där man försöker välja det som är tillräckligt stort, säger han.

I årets revy dyker förstås både Therese Johaug och Donald Trump upp. Även Liberalernas nya logga får sig en känga.

– Vi försöker göra det folkligt och festligt, utan att det blir för pretentiöst men ändå lite småelakt, säger Magnus Wernersson.

Det amerikanska presidentvalet är ett av många ämnen som finns med i Falkenbergsrevyn Bild: Bo Håkansson, Bilduppdraget

Han brukar själv sätta sig i salongen och räkna skratt. Målet är i alla fall två i minuten vilken ger totalt runt 250 stycken på en kväll. Men en gång höll skrattet verkligen på att sätta sig i halsen på Falkenbergsrevyn när de fick besök av kommunens miljö- och hälsoskyddskontoret efter en anmälan om hög ljudnivå.

Under föreställningen mättes ljud över 100 decibel. Men ljudet kom inte från scenen – utan publikens skratt.

– Den anmälan är vi faktiskt lite stolta över. Året därpå gav vi alla i första raden vita handskar så det inte skulle bli så högt ljud, säger Magnus Wernersson.

Men allt är inte storskaligt. Det finns också exempel på betydligt mindre produktioner. Ingemar Bernthsson – som kallar sig själv en diversearbetare i underhållningsbranschen – sätter sedan sex år tillbaka upp ”LillA elaka revyn” i Kalmar.

– Den är väldigt annorlunda revy och är mer satir eller kanske ståupp. Vi har inga traditionella sketcher utan tar bara upp sådant som har hänt under året men vinklar det, säger han.

Bernthssons LillA Elaka revy 2017, Ingemar Bernthsson, Josef Appelqvist och Martin Ibohm.

Ingemar Bernthsson har flera decenniers erfarenhet av revy i olika former och upplever att den har förändrats över tid.

– Revy är ju en återblick men den har också utvecklats till att bli väldigt mycket show. Det är mycket teknik och dans och man tävlar nästan i att ha flest rörliga lampor. Allt går i vågor men just nu upplever jag att framförallt lokalrevyn har fått ett ordentligt uppsving.

Just nu jobbar Ingemar Bernthsson också som regissör för just en lokalrevy i Torsås utanför Kalmar.

– Det är verkligen grannens dotter och golvläggaren. Det är en underbar företeelse och för dem blir det ett sätt att umgås. De träffas någon gång i augusti och har sin första skrivarträff. Sedan blir det några fler kvällar i veckan innan man lägger alla sina kvällar och nätter på föreställningen inför premiären.